Tyvärr blev måndagens läkarbesök inte det sista.

Jag fick veta att på grund av mitt hjärtstillestånd som inträffade innan de ens satt i skruvarna så var de tvungna att göra en väldigt provisorisk operation och hann inte testa att rätta till ryggen.

Trots detta är de nöjda med resultatet med tanke på omständigheterna, och jag är också minst lika nöjd givetvis.

Många besvär kvarstår dock och på röntgen syntes det hur ett par skruvar hade gått av under årets rehabilitering. Han trodde att mina kvarstående besvär till viss del kunde bero på att skruvarna störde kroppen muskulärt på något vis. Han vill därför klura till nästa återbesök i vinter någon gång på om de ska ta till någon ytterligare åtgärd dvs. om jag måste göra en till operation.

Tanken skrämmer dem och mig något fruktansvärt. Jag vet inte om jag skulle våga mig på det en gång till. Den gången skriver jag i så fall avskedsbrev och testamenten. Jag kommer inte alls kunna försöka lugna ner mig på samma sätt som förra gången. Då intalade jag mig att jag skulle sövas och sedan i nästa ögonblick vakna och få reda på att operationen gått smärtfritt. Istället vaknade jag med chockade uppstressade läkare runt mig sjukhussäng och en orolig pojkvän i telefonen, totalt kalabalik.

Nästa gång kommer den lugnande metoden alltså att vara förbrukad.

Alternativet att vara vaken under operationen med endast lokalbedövning skrämmer mig om möjligt ännu mer.

Fram tills nästa besök är min uppgift nu är försöka se om jag kan lyckas rubba min ryggrad och öka upp rörligheten så att jag så småningom kan böja den. Stretcha, stretcha och stretcha så får vi se om den ger med sig.

Jag åkte ifrån läkaren ganska nedstämd trots att det inte bara var negativa besked från hans sida. Besvikelsen över att aldrig bli "färdig" med ryggen blev dock för mycket. Jag hade hoppats och trott att jag äntligen kunde släppa allt vad ryggläkare och kirurger heter.

Jag gläds dock åt att vara hans favoritpatient med kämparglöd! :)

Resterande del av veckan har tickat på i sakta lunk och återigen är det en helg som snart är över. Det är mörka tider. Mörkt på morgon och kväll.

Imorgon blir det mörkt ännu tidigare. MEN.. vi får en timme gratis, vilket är ett ganska så generöst erbjudande.

Nu ska jag beskåda vem som är den olyckliga förloraren i IDOL.

Kan inte svenska folket göra nå bra och rösta ut totalt värdelösa Lars och Johan? Tyvärr är de väl de 2 sista som åker ut. Pinsamt.

Heja Alice och Kevin som alltid är grymma!

Natti natti!