Var beredd på en lång uppdaterng!

Så var min reseperiod över och livet har börjat sin stilla gång här hemma.

Jag har negligerat min stackars blogg alldeles för länge nu, man rubbas från sina rutiner och saker rinner ut i sanden. Jag har bestämt mig för att plocka upp det igen!

Det finns dock fullt av dagboksinlägg från båda mina resor på resdagboken så nog har jag bloggat rätt duktigt ändå även om de inläggen är mer ytliga och saknar en del spännande kryddiga detaljer! ;)

Summeringen är att jag hade det riktigt bra i Kalifornien, där levde man mer som ett vardagsliv fast på semester eller hur jag ska uttrycka mig.

Amerikansk familj, samma boende i tre veckor kombinerat med sightseeing, utflykter och socialt umgänge. Samt amerikansk kultur.

Allt som allt en riktigt bra vistelse och äntligen fick jag se mitt Kalifornien som jag drömt om sen jag var liten.

Om Kalifornien var vardagligt och lugnt så var Asien allt annat än det!

Vi for och flängde runt för att hinna se så mycket som möjligt under mina sex veckor därnere. Höjdpunkten var såklart att träffa Fredrik igen efter nästan tre månader ifrån varandra. Till en början kändes det ganska underligt att jag faktiskt var där med honom, nästan som att vi träffades för första gången. Jag tror anpassningen var svårare för honom, han hade verkligen vant sig vid att vara ensam och självständig, men allt eftersom resan gick så blev det bara bättre och bättre. Min oro som jag känt i Sverige över att något kanske skulle kännas galet efter så lång tid var som tur var inte befogad. Istället blev det extremt jobbigt att återigen säga hejdå till varandra och skiljas åt med ett helt jordklot ännu en gång. Medan jag satte mig på planet hem så begav han sig i motsatt riktning, Australien.

Vi var perfekta även som reskamrater, trots att vi levde inpå varandra 24 timmar om dygnet i situationer som skulle kunna innebära problem.

Massor med beslut, sega resor, ingen sömn, ingen mat.. det är som upplagt för tjafs men icke. Vi höll ihop och höll sams.

Normalt sett skulle jag bli extremt trött på en person efter sex intensiva veckor och önska mig lite ensamtid men inte nu.

Med andra ord, allt har varit perfekt!

Vi har minst sagt stött på en del negativa grejer men det var även det som var grejen, det är dem vi kommer garva åt sen när vi sitter hemma och minns som en väldigt klok människa sa till mig!

Jag tror jag tar och lägger in min resdagbok här också med lite kompletteringar :)

Jag återvände hem för två veckor och har sedan dess gått hemma och varit uttråkad med undantag för vissa roliga stunder.

Eftersom jag skulle börja jobba i juni där jag normalt jobbar om somrarna så verkade det knepigt att hitta ett jobb för bara någon månad eller två. Segt att gå hemma om alla andra är fullbokade.

Jag önskade hellre att få arbeta än sega mig igenom dagarna här hemma.

Vips, under en av mina mest deppiga dagar ringer min chef och undrar vad jag skulle säga om ett vikariat fram till nyår? Klart jag säger JA! Det var det mest perfekta som kunde hända, just ett heltidsvikariat, eftersom jag vill börja plugga senare så är en fast anställning inte att föredra.

Det hela är inte 100-procentigt än men i princip, jag hoppas inget går tokigt.

Jag tänkte på vad man brukar säga. Om man vill ha något ska man inte gå hemma och tro att det bara ska ringa på dörren en dag utan själv gå ut och aktivt leta. Det är sant men jag hade tur som fick det serverat men jag antar att jag jobbat på det när jag gjort gott intryck på somrarna :)

Ryggen är i samma läge som den varit sedan i december då jag plötsligt började få ont och strålningar på förmiddagarna ett tag efter att jag stigit upp. Så har det nu varit i 4 månader och jag börjar ge upp tanken på att det bara skulle vara en svacka. Till följd av att jag gått ner flera kilo i vikt därnere (riset och nudlarna!) så har mina skruvar börjat besvära mig, jag kan inte längra göra vissa sjukgymnastikövningar som innebär att ligga på rygg på matta. Skruvarna är då i vägen och ligger jag fel så ilar det genom benen, som om de skulle pressa på någon nerv.

Jag ska på återbesök hos läkaren på måndag med första röntgenbilderna sen operationen (förutom de som togs dagen efter) och längtar dit för att få besked om saker och ting. Jag hoppas på att beskeden ska vara positiva och att de inte hindrar mig från att ta jobbet för nu vill jag sätta igång med livet igen!

Mitt liv handlar således om tre viktiga saker just nu, som jag alla längtar till av vilt skilda anledningar. Dels läkarbesöket för att jag är trött på ovissheten och vill få svar, dels på att sätta igång med nya arbetet och dess lärdomar och framförallt att älsklingen ÄNTLIGEN kommer hem från sin resa och livet kan återgå till vad det brukade vara.

And that's where I'm at right now!

Vill ni se en bild från Thailand? Okej då! ;)