Idag känner jag inte alls för att blotta mitt inre, jag tar det i min privata dagbok istället. Livet är så underbart just nu, det är det som är det jävliga.

Idag har jag inte gjort mycket alls. Jag somnade först halv 6 imorse men gick ändå upp 11 i morse för att försöka kunna somna ikväll.

Jag ringde till SÖS för att ändra min min röntgen tid som jag fått. Någon slags MR för att kolla hjärtat men att ligga blixtstilla på en stenhård brits i dryga timmen blir nog lite knepigt just nu.

Jag ska göra det om någon månad istället.

Sedan var jag och lämnade in mobilen till verkstaden, jag får tillbaka den om någon månad - förhoppningsvis lagad!

Ryggen mår bra som vanligt, jag hoppas kunna ta mina sista Lyrica snart också så slipper jag piller överhuvudtaget.

34 dagar efter operation

I fredags kom pärlan och hämtade upp mig efter jobbet. Äntligen så skulle jag få se Kallhäll igen. Jag som inte var säker på om jag skulle få göra det innan han åkte iväg på sin resa.

Det var världens underbaraste helg, jag kan inte förstå att jag hittat en så fin kille.

Vi har umgåtts och haft roligt med hans vänner, eller bara tagit det lugnt för oss själva. En perfekt blandning under en helg.

Snart åker älsklingen iväg till Asien ett halvår, det ska bli extremt tufft att vara utan min klippa, men det kommer gå. Jag vill ändå umgås med honom i massor nu så jag kan leva på det ett tag efter att han åkt, även om jag vet att det inte fungerar så.

Vad gäller ryggen så har den varit lika snäll som vanligt över helgen. Bilresorna på en timme vardera har inte varit några problem och jag har suttit upp hela kvällar utan att ens tänka på det.

Jag har bokat in första sjukgymnasttiden nu. 2 november sätter jag igång!

33 dagar efter operation

Fortfarande välmående, trots att både läkarna och andra som gjort liknande operationer sagt att kurvan under rehab går lite upp och ner så är det inget jag märker av just nu. För mig går det framåt,framåt och framåt.

Jag vågar knappt säga det dock, ta i trä. Man vet aldrig hur morgondagen blir, det är verkligen något som jag lärt mig.

Idag så åkte jag till Expert för att berätta om min mobil, sedan tog jag bilen till Lindex där jag köpte en fin kuvertväska, ett halsband och benvärmare som jag kan ha under stövlarna.

Efter det åkte jag ner till Dellan, åt lunch och fikade med Johanna.

Det var trevligt och Johanna sa att jag inte alls går som Jack Sparrow, så det så! =) Iofs så träffade hon mig senast när jag var en riktig "invalido" och bara låg till sängs men ändock. Emelie och Fredrik har alltså bevisats fel eftersom Johanna givetvis sitter inne med rätt svar, ha!

Efter att vi fikat så åkte jag hem. Älsklingen var redan här så vi har haft det mysigt. Nu har han slocknat i min säng, hur jag ska göra när jag ska sova vet jag inte. Han är totalt omöjlig att väcka. Jag tar soffan.

Jag märker att jag mår perfekt när jag har korsetten på men när jag är uppe länge utan den så säger ryggen ifrån till slut. Så nästa nya etapp blir när sjukgymnastiken börjar och korsetten ska börja avvänjas.

Jag ser framemot det!

Förresten har jag hört att det är en hel del nissar som smygläser min blogg utan att ge sig till känna. Skriva gärna kommentarer så jag vet att ni finns därute =)

27 dagar efter operation

Jag känner mig verkligen så otroligt nöjd idag!

Allt går så fruktansvärt bra. För det första så undrar jag varför jag tagit smärtstillande för ryggen överhuvudtaget? Jag har ju aldrig någonsin ont i den. Mamma köpte Alvedon för att jag skulle kunna gå över till det när jag slutade med citodon men jag behöver det inte..

Jag mår finfint! Jag vill redan börja jobba som gymnastiktränare igen, saknade mitt jobb så otroligt mycket idag, och jag känner faktiskt att jag skulle kunna vara till en hel del nytta. Fast bära och passa barn är väl inte det bästa antar jag. Nåja.

Idag vaknade jag och studsade in i duschen, det är så skönt nu när det är helt problemfritt förutom när jag ska torka mig om vaderna, då lyckas jag tappa balansen och välta ner en schampoflaska eller två men det är sån som händer.

Sedan tog jag bilen ner till centrum för att köpa de fina stövlarna som jag såg igår, efter att ha prövat både strl 37 och 38 fram och tillbaka fick jag bestämma mig.

Jag köpte lite smink på Kicks också.

Efter det åkte jag hem och tog det lite lugnt, såg en film och pysslade lite.

När middagen var uppäten tog jag bilen iväg till Emelie och det är en bit att köra, men inga problem. Jag känner absolut ingenting när jag kör, jag tror säkert att jag skulle kunna köra ner till Göteborg om jag så kände för det.

Väl hos Emelie tog vi en promenad, min första faktiskt, vi gick 20 minuter ungefär sen blev det för kallt. Ryggen kändes inte ens av!

Så otroligt många framsteg, jag känner mig nästan helt frisk redan. Och igår kom jag på att jag aldrig längre har de hemska strålningarna som jag hade varendaste morgon innan operationen, de som gjorde att jag var tvungen att sjukskriva mig. Man glömmer för fort. När man mår bra så är det så fruktansvärt svårt att tänka sig hur man mår när man mår dåligt.

Imorgon ska jag åka till Expert och lämna tillbaka min mobil (skitsak som bara stänger av sig själv) sedan äta lunch med Johanna, fika med farmor och umgås med älsklingen.

Späckat schema, skönt! =)

26 dagar efter operation

Idag var jag busig. Jag var ensam hemma och bilen stod kvar så jag passade på att prova på att köra bil. Jag hade en plan, ifall det skulle kännas illa så skulle jag bara vända innan jag ens lämnade villaområdet men allt gick bra.

Jag körde ner till centrum där jag gick till skoaffären och provade stövlar, sen köpte jag kontantkort i kiosken och pizza i pizzerian att ta med hem.

Efter det var jag rätt trött i ryggen resten av dagen så jag  tog det mesta lugnt, men då kände jag mig ändå nöjd med det.

"Here is the test to find whether your mission on Earth is finished: if you're alive, it isn't."

25 dagar efter operation

Efter att ha misslyckats med att ta mig iväg och köpa skor igår (jag fick jätteont i magen precis när vi skulle åka) så var jag totalt inställd på att idag så skulle jag göra det!

Det gjorde jag också, ordentligt. Jag gick runt och letade snygga stövlar. Mamma fick hjälpa mig att ta på och av skorna. Det var som när man var liten. Och så fort jag råkade tappa ner en sko på golvet fick jag viska till mig mamma som kunde plocka upp den.

Jag kollade säkert i en timme och hittade sedan ett par snygga svarta skinnstövlar och ett par bruna stövletter.

 Efter det var jag tvungen att vila lite så vi tog en fika och fortsatte sedan att kolla på fönsterlampor som jag behöver till mitt rum sedan åkte vi hem.

Det var en ordentlig första tur det!

När jag kom hem uppstod en rätt stor konflikt, rätt jobbigt men desto skönare när det var färdigdiskuterat och löst. Slutet gott, allting gott.

På kvällen när jag ska försöka ta på mig stövlarna så går det inte, eftersom de saknade dragkedja så kunde jag inte komma ner med hälen. Det ex som fanns i affären var förmodligen rejält uttöjt.

Åhh jag som hade blivit så förtjust i dom, nu måste jag lämna tillbaka dom.

Jag satt uppe längre igår, vad jag gjorde minns jag inte ens.

24 dagar efter operation

Jag tyckte det var lite obehagligt att lägga mig och sova utan att ha mitt vanliga bandage för ärret. Men sköterskan sa ju att allt såg bra ut så jag antar att inget kan gå upp.

Ärret är verkligen finare och diskretare än vad jag hade trott och så fort!

Inom ett par år kommer det nog hinna blekna bort en hel del =)

Idag kom älsklingen, vi hade det mysigt. Såg nya Beck-filmen, den var ganska bra. Innan vi somna såg vi någon dum dokumentär om störtande flygplan, jag vill inte se sånt egentligen även om det är intressant. Jag vill kunna fortsätta resa och flyga utan rädsla som jag gör nu.

23 dagar efter operation

Äntligen, som sagt, så är jag ikapp med bloggen.

Jag har fått med varenda dag och jag måste säga att min utveckling gått framåt snabbare än väntat även om jag trodde annat när jag aldrig kom ifrån sjukhuset.

Mina föräldrar och framförallt Fredrik har varit kanonbra stöd. Mamma och pappa på det fysiska planet genom att de kom till sjukhuset varje dag och hjälper mig med allt tänkbart här hemma. Älsklingen har stöttat mig med det psykiska och fysiska =) Riktig stöttepelare, sånt hjälper verkligen!

Idag tog jag bort bandaget och såg ryggen för första gången. Ärret är jättefint faktiskt och "knölen" syns inte ens när jag står raklång. Förmodligen lär den sticka ut lite när jag böjer mig framåt men det gör ingenting.

Det känns bra, det känns som att jag snart är frisk och ändå har det bara gått 3 veckor och jag är sjukskriven i 3 månader till. Tokigt! kommer hoppa runt här som en galning i slutet.

22 dagar efter operation