Äntligen, som sagt, så är jag ikapp med bloggen.

Jag har fått med varenda dag och jag måste säga att min utveckling gått framåt snabbare än väntat även om jag trodde annat när jag aldrig kom ifrån sjukhuset.

Mina föräldrar och framförallt Fredrik har varit kanonbra stöd. Mamma och pappa på det fysiska planet genom att de kom till sjukhuset varje dag och hjälper mig med allt tänkbart här hemma. Älsklingen har stöttat mig med det psykiska och fysiska =) Riktig stöttepelare, sånt hjälper verkligen!

Idag tog jag bort bandaget och såg ryggen för första gången. Ärret är jättefint faktiskt och "knölen" syns inte ens när jag står raklång. Förmodligen lär den sticka ut lite när jag böjer mig framåt men det gör ingenting.

Det känns bra, det känns som att jag snart är frisk och ändå har det bara gått 3 veckor och jag är sjukskriven i 3 månader till. Tokigt! kommer hoppa runt här som en galning i slutet.

22 dagar efter operation

 

Plupp

9 oktober 2007 07:53

Allt är relativt. Att du mår bättre än för en vecka sedan är solklart, men kanske inte som utgångsläget. Än så länge. Fortsätt krya på dig!

http://plupp.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Som jag nämnt i inlägget under har jag numera en ny blogg som jag är verksam i och där hamnar även alla uppdateringar om hur min lilla rygg mår idag.   Jag är så otroligt glad att så många hittat in på den här bloggen när de har sökt i...

Jag har valt att flytta bloggen. Samma blogg, samma innehåll men ny adress: thefrostingonthecake.blogg.se   Hoppas vi ses! :) ...

Återigen har en lång tid sedan sist passerat. Jag får allt ta och skärpa mig. Men det kännetecknar mitt liv ganska bra just nu. Hektiskt, fullt upp och inte så mycket tid att stanna upp. Det är dags för inlämning av vårt arbete på tisdag och vi har s...

Oj nu händer det grejer, det kräver sitt blogginlägg!   Vi går bakåt i tiden till 20 januari då jag startade studierna vid juristprogrammet. Det är hemskt mycket plugg men ämnena är ovanligt intressanta. Det är inte riktigt vad man är van vid när man...

Äntligen efter ett par dagar av tristess så ringde Emelie. Det visade sig att vi båda sitter hemma och gör ingenting. Så dumt och onödigt! Så därför såg vi till att ses i fredags för lunch, shopping och fika på stan.   Igår lördag så begav jag mig t...