... jag rullar.

Jaa, inte bokstavligen talat, så rund och go är jag då inte.

Men livet rullar, jag rullar. Jag försöker tagga ner och andas.

Framförallt försöker jag få lite tid åt mig själv och små saker jag själv vill göra.

Käre datorn är tillbaka från reparationen och förhoppningsvis så håller den sig i schack lite längre än sist. Dessutom är den hos pärlan och vi har införskaffat en extra nätverkskabel.

Nu kanske bloggen kan frodas på nytt. Det finns dock inga garantier. Rätt var det är så dyker något annat tokigt upp.

Jobbet går bra och jag gillar verkligen mitt jobb, speciellt nu när chefen är på semester (haha!) och speciellt nu när Jennie jobbar i rummet bredvid.

Pappa var snäll nog och skjutsade mig hela vägen till jobbet imorse.

På hans semester och allt. Vad ska man göra när varenda buss är i strejk och enda möjligheten är buss? Tack för det.

På fredag har jag tagit ut en semesterdag. Jag ska inte gå ur sängen på hela förmiddagen. Bara läsa och kolla på film. På eftermiddagen, så fort fredrik slutat jobba, så åker vi ut till landet igen. Bara vi den här gången.

Jag är så lustig så jag hoppas på regn. Det är så mysigt med ösregn ibland. Där man sitter ute i skärgårn och hör regnet smattra på taket.

Jag skulle vilja åka iväg på någon weekend till någon tuff stad. Har funderingar på det både med Emelie och Pärlan. Rom ligger högt i topp!

Vi får se vart man hamnar.

Nej, nu måste jag fortsätta ta tag i att återinstallera virusskyddet och bränna ner mina Asien-bilder, blir så nervös att de ska försvinna.