Älsklingen.

Imorse åkte älsklingen iväg till Arlanda för sin resa. Det var helt hemskt med avsked, fruktansvärt. det är egentligen först så man inser att man faktiskt inte ska ses på månader, innan har det liksom inte riktigt sjunkit in.

Natten var lång, somnar man så vet man ju att det är dags att säga hejdå när man vaknar, morgonen kommer så mycket fortare då. Vid halv 3 somnade vi ändå och vaknade upp vid 6.

Två tåg senare än planerat lämnade jag Kallhäll bakom mig. Jag försökte hålla mig förhållandevis stark så att jag skulle klara av att gå utan att vända om. Som "tur" var så fick jag springa till tåget och direkt när jag kastat mig på så stängdes dörrarna och tåget lämnade kallhäll.. Ingen återvändo, eller jo förresten jag hoppas jag återvänder i maj.

Redan innan jag ens lämnat pärlan så kände jag en otrolig tomhetskänsla i magen, jag saknar något utan honom. Den har inte avtagit det minsta, snarare tvärtom och det lär fortsätta.

Jag är van att träffa honom i princip varje dag dygnet runt, vi pratar i telefon jämt och så fort vi har minsta lilla att berätta vilket gör att man har någon som kan och vet allt om en. Självklart blir det en tomhet när en sån stöttepelare försvinner.

Han sitter på planet nu men ska ringa så fort han har möjlighet. Internet är verkligen grymt bra för tänk hur mycket vi ändå kan hålla kontakten.

Vi kan prata på Skype och se varandra i webcam samtidigt, ha ständig mailkontakt och prata på MSN.

Jag längtar redan ner som tusan. Varför tänkte jag egentligen att jag skulle åka just i mars.. jo det vet jag ju egentligen.

Ryggen fungerar men jag har fått problem med strålningar i vänsterbenet. Precis som innan operationen så kommer det alltid en stund efter att jag gått upp och försvinner framåt dagen. Det känns på ett litet annorlunda sätt än innan operation, på ett sätt ondare men ändå mer uthärdligt på någe vis. Min sjukgymnast har sagt att det tydligen är normalt med en sån period och att den går över så småningom.

Jag tror och hoppas det också! Jag tror verkligen på att min rygg kommer att bli bra, det måste den ju helt enkelt bli :)

Ta hand om er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Som jag nämnt i inlägget under har jag numera en ny blogg som jag är verksam i och där hamnar även alla uppdateringar om hur min lilla rygg mår idag.   Jag är så otroligt glad att så många hittat in på den här bloggen när de har sökt i...

Jag har valt att flytta bloggen. Samma blogg, samma innehåll men ny adress: thefrostingonthecake.blogg.se   Hoppas vi ses! :) ...

Återigen har en lång tid sedan sist passerat. Jag får allt ta och skärpa mig. Men det kännetecknar mitt liv ganska bra just nu. Hektiskt, fullt upp och inte så mycket tid att stanna upp. Det är dags för inlämning av vårt arbete på tisdag och vi har s...

Oj nu händer det grejer, det kräver sitt blogginlägg!   Vi går bakåt i tiden till 20 januari då jag startade studierna vid juristprogrammet. Det är hemskt mycket plugg men ämnena är ovanligt intressanta. Det är inte riktigt vad man är van vid när man...

Äntligen efter ett par dagar av tristess så ringde Emelie. Det visade sig att vi båda sitter hemma och gör ingenting. Så dumt och onödigt! Så därför såg vi till att ses i fredags för lunch, shopping och fika på stan.   Igår lördag så begav jag mig t...