Efter att ha genomlidit natten genom att ha sovit i tio minuters-intervaller blev jag väckt helt klockan 7. Sköterskan frågade om jag ville ha något att äta och dricka till frukost men jag sa nej, jag mindes ju hur jag spytt sist jag drack något.

Till slut fick hon mig i alla fall att äta två rostmackor och ett glas nyponsoppa och tänka sig! Jag mådde inte alls illa, narkosen hade visst helt gått ur kroppen.

Klockan 8.30 skickades jag ner till Ultraljud för att kolla så inget är fel på mitt hjärta, allt ser fint ut men det är en vinkel de inte kommer åt eftersom jag inte kan byta till en speciell brits som dom brukar ha för detta. Hjärtläkaren säger att om en månad så får jag komma in och kontrollera mitt hjärta genom att ha EKG i 24 timmar hemma och sedan sticka ut och springa efter maxkapacitet. Då blev jag irriterad. "Du det kan nog bli lite svårt med tanke på att jag just genomgick en RYGGOPERATION med månaders rehabilitering och är helt mörbultad" varpå han svarade "Jaha oj, ja just ja då får du göra det sen då.."

Jag skickas tillbaka upp till intensiven där jag nu är den patient som legat där längst. Jag vet att nästa steg är att äntligen få åka tillbaka till Löwenströmska och läkaren vet det också men han sitter först i telefon med löwenströmska och Nacka Närakut i flera timmar och sen får jag vänta på ambulansen i 2 timmar. Framåt halv 3 kommer ambulansen och jag pratar med ambulansvårdaren hela vägen, denna gång åkte vi utan blåljusen på såklart. Under hela dagen hade ryktet spridit sig om den unga flickan som genomfört en ryggoperation och råkat ut för en läskig incident. Jag hörde mer viskningar om mig på håll än vad som faktiskt sades till mig.

Väl på SpineCenter så var mamma och pappa redan där och väntade.

Jag gjorde mig hemmastadd på rummet och sedan var det dags för middag.

Mamma fick mata mig eftersom det gjorde så ont att sitta.

Den lokalbedövning jag fick genom en epidural i ryggen slog helt fel. Narkosläkaren sa att den brukade fungera perfekt i 95 % av fallen. Kul att jag tillhörde de övriga 5 %, precis vad jag behövde. Hela min vänstra vad och fot, samt hela höger lår var bortdomnat medan magen och ryggen inte alls var bedövade. Detta kollade de med hjälp av en isbit, jättesmart!

På kvällen stod jag upp för första gången, och trampade lite bredvid sängen. Jag fick min korsett också.

När jag skulle sova så hade jag otroligt svårt att hitta en bekväm ställning, allt var obekvämt och jobbigt.

Dagen efter operation

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Som jag nämnt i inlägget under har jag numera en ny blogg som jag är verksam i och där hamnar även alla uppdateringar om hur min lilla rygg mår idag.   Jag är så otroligt glad att så många hittat in på den här bloggen när de har sökt i...

Jag har valt att flytta bloggen. Samma blogg, samma innehåll men ny adress: thefrostingonthecake.blogg.se   Hoppas vi ses! :) ...

Återigen har en lång tid sedan sist passerat. Jag får allt ta och skärpa mig. Men det kännetecknar mitt liv ganska bra just nu. Hektiskt, fullt upp och inte så mycket tid att stanna upp. Det är dags för inlämning av vårt arbete på tisdag och vi har s...

Oj nu händer det grejer, det kräver sitt blogginlägg!   Vi går bakåt i tiden till 20 januari då jag startade studierna vid juristprogrammet. Det är hemskt mycket plugg men ämnena är ovanligt intressanta. Det är inte riktigt vad man är van vid när man...

Äntligen efter ett par dagar av tristess så ringde Emelie. Det visade sig att vi båda sitter hemma och gör ingenting. Så dumt och onödigt! Så därför såg vi till att ses i fredags för lunch, shopping och fika på stan.   Igår lördag så begav jag mig t...