Jag skulle inte vilja påstå att jag har en nedåt-period i min rehabilitering för jag mår så bra så jag vill egentligen inte klaga.

Självklart känns det tungt att inte kunna böja ryggen alls och att få veta att det eventuellt kommer att bli permanent. Precis som läkaren sa så finns det ju många som varit tvungna att steloperera hela ryggen tex. skoliospatienter och dom lever bra liv, så visst går det. Det är ändå en funktion som jag saknar och som jag verkligen hoppas att jag får tillbaka.

Jag har allt mer reagerat på hur många saker som jag skjuter upp att göra bara för att de verkar så extra jobbiga eftersom de är under arbetshöjd.

Jag skulle behöva städa på de nedersta hyllorna i garderoben men orkar inte eftersom det är så lågt och det är även där som det är mest kaos eftersom jag bara river ut kläderna däriffrån utan att kunna böja.

Min 78 åriga farmor gjorde allt jobb åt mig igår istället för att jag som är ung skulle hjälpa henne, det känns helgalet!

Ska jag alltid ha problem med att ta på skorna, bädda sängen eller städa?

Igår hade jag dessutom otrolig träningsvärk i lår och rumpa vilket resulterade i att jag inte kunde huka mig heller.. så utan att kunna huka sig och utan att kunna böja ryggen så är det hopplöst att komma till lägre höjder. Mamma fick ta av mig skorna.

Riktigt handikappad.

14 veckor efter operation

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Som jag nämnt i inlägget under har jag numera en ny blogg som jag är verksam i och där hamnar även alla uppdateringar om hur min lilla rygg mår idag.   Jag är så otroligt glad att så många hittat in på den här bloggen när de har sökt i...

Jag har valt att flytta bloggen. Samma blogg, samma innehåll men ny adress: thefrostingonthecake.blogg.se   Hoppas vi ses! :) ...

Återigen har en lång tid sedan sist passerat. Jag får allt ta och skärpa mig. Men det kännetecknar mitt liv ganska bra just nu. Hektiskt, fullt upp och inte så mycket tid att stanna upp. Det är dags för inlämning av vårt arbete på tisdag och vi har s...

Oj nu händer det grejer, det kräver sitt blogginlägg!   Vi går bakåt i tiden till 20 januari då jag startade studierna vid juristprogrammet. Det är hemskt mycket plugg men ämnena är ovanligt intressanta. Det är inte riktigt vad man är van vid när man...

Äntligen efter ett par dagar av tristess så ringde Emelie. Det visade sig att vi båda sitter hemma och gör ingenting. Så dumt och onödigt! Så därför såg vi till att ses i fredags för lunch, shopping och fika på stan.   Igår lördag så begav jag mig t...